Kriget i Ukraina är inte bara en tragedi för det ukrainska folket – det har också påverkat ekonomier långt bortom krigszonen. I Sverige har vi känt av effekterna i form av stigande priser, särskilt på mat, energi och drivmedel. Detta påverkar både hushåll och företag, och gör det svårare för många att få vardagsekonomin att gå ihop. Men hur hänger allt detta ihop, och vad skulle egentligen förändras om kriget tog slut?
Prischock i matbutiken – vad ligger bakom?
Svenska hushåll har märkt att matkassen blivit betydligt dyrare de senaste åren. Ökningen började kort efter Rysslands invasion av Ukraina i början av 2022, och har sedan dess fortsatt i en uppåtgående spiral. Detta beror på att Ukraina är en av världens största exportörer av spannmål som vete, majs och solrosolja. När kriget bröt ut blockerades viktiga exportvägar, skördarna stördes och tillgången till gödsel minskade.
När tillgången på viktiga råvaror minskar samtidigt som efterfrågan består, stiger priserna snabbt. Det slår särskilt hårt mot basvaror där spannmål används – inte bara direkt i produkter som bröd och pasta, utan också indirekt som djurfoder, vilket gör kött, ägg och mejeri dyrare.
Många svenska konsumenter har märkt att det som tidigare var billiga vardagsprodukter nu blivit lyxartiklar. En enkel frukost med ägg, smörgås och mjölk kan i dag kosta dubbelt så mycket som före kriget.
Dyr energi fördyrar hela kedjan
Kriget har även haft stora effekter på energimarknaden. Europa har varit beroende av rysk gas, och när tillgången till denna strypts har priserna på el och andra energikällor skjutit i höjden. Även om Sverige har mycket egen elproduktion påverkas vi av den europeiska elmarknaden.
För livsmedelsindustrin innebär detta att kostnaden för att producera, lagra och transportera matvaror har ökat. Jordbruksmaskiner drivs med diesel, växthus kräver el, och kylvaror måste transporteras under kontrollerade temperaturer. Allt detta kräver energi – och när energin blir dyrare, höjs också slutpriset i butik.
Det handlar alltså inte bara om vad en vara kostar att producera, utan också om kostnader i hela produktions- och distributionskedjan.
Svensk handel pressas av kriget
Även svensk utrikeshandel påverkas av kriget, trots att handeln med Ukraina och Ryssland i sig är relativt begränsad. Effekterna märks genom globala leveranskedjor, där även små störningar i en del av systemet kan få stora följder.
Transportkostnader har ökat kraftigt på grund av höjda bränslepriser och osäker logistik. Samtidigt har vissa råvaror blivit svårare att få tag på, vilket försenar produktion i allt från livsmedelsindustri till teknik- och byggbranschen. För svenska företag innebär detta större osäkerhet, högre kostnader och ibland minskad lönsamhet.
När företagen får det svårare påverkar det i sin tur arbetsmarknaden och hushållens ekonomi. Vissa företag tvingas höja sina priser för att överleva, andra håller igen på nyanställningar eller investeringar. Det skapas en negativ kedjereaktion som sprider sig genom hela samhällsekonomin.
Så skulle ett slut på kriget förbättra svensk ekonomi
Om kriget i Ukraina skulle ta slut finns det flera tydliga vägar till återhämtning – både för världsekonomin och för Sverige.
- Stabilare spannmålsmarknad: Ukrainas jordbruk skulle kunna återgå till mer normal drift, och exporten via Svarta havet skulle kunna öka. Det skulle få råvarupriser att sjunka, vilket sänker priserna på livsmedel världen över.
- Lägre energi- och bränslepriser: Minskad geopolitisk oro skulle kunna lugna energimarknaderna. Om rysk gas åter flödar till Europa, eller om trycket på andra energikällor minskar, kan priserna falla snabbt.
- Normalisering av leveranskedjor: Utan krigsrelaterade störningar skulle logistiken flyta bättre, vilket minskar kostnader och ökar tillgången på viktiga varor och komponenter.
- Stärkt förtroende i näringslivet: Företag skulle våga investera och anställa igen. Osäkerhet är ofta det största hindret för ekonomisk tillväxt, och när den minskar gynnas både företag och hushåll.
I förlängningen innebär detta att inflationen dämpas, räntorna kan stabiliseras och svenska hushåll får mer ekonomiskt andrum.
FAQ – vanliga frågor
Hur går kriget i Ukraina idag?
Läget i Ukraina är fortsatt allvarligt. Kriget har gått in i sitt tredje år och frontlinjerna rör sig långsamt. Ukraina har lyckats hålla tillbaka många ryska framstötar, men Ryssland kontrollerar fortfarande delar av östra och södra Ukraina. Striderna är intensiva, särskilt kring städer som Avdijivka och Charkivregionen. Båda sidor har lidit stora förluster, och mycket av infrastrukturen i de hårdast drabbade områdena är förstörd. Förhandlingar om fred har ännu inte lett till något genombrott.
När startade kriget i Ukraina?
Den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes den 24 februari 2022, när Ryssland skickade in styrkor från flera fronter och attackerade med flyg och missiler. Men konflikten började egentligen redan 2014, när Ryssland annekterade Krim och stödde separatister i östra Ukraina. Sedan dess har spänningarna pågått, men det var först 2022 som kriget trappades upp till sin nuvarande omfattning.
Hur många har dött i Ukrainakriget?
Det exakta antalet döda är svårt att fastställa, men enligt internationella organisationer har hundratusentals människor mist livet. Det handlar både om civila och soldater på båda sidor. FN uppskattade i början av 2024 att över 10 000 civila hade dödats, men det verkliga antalet kan vara betydligt högre. Både Ryssland och Ukraina är restriktiva med att offentliggöra egna militära förluster.
Varför startade kriget i Ukraina?
Kriget startade som en följd av långvariga spänningar mellan Ryssland och Ukraina, där Ryssland motsatte sig Ukrainas närmande till EU och Nato. Genom att invadera ville Ryssland förhindra Ukrainas västintegration och stärka sitt geopolitiska inflytande. Redan 2014 tog Ryssland kontroll över Krimhalvön, och 2022 eskalerade konflikten till ett fullskaligt krig.