Sedan Storbritannien formellt lämnade EU i januari 2020 har landet befunnit sig i en period av omställning, både politiskt och ekonomiskt. Brexit var en av de mest omdiskuterade politiska händelserna i modern europeisk historia – men har det blivit bättre eller sämre? Och vad skulle hända om Sverige följde samma väg?
Vad har hänt med Storbritanniens ekonomi efter Brexit?
Flera oberoende analyser, bland annat från den brittiska finanspolitiska institutionen OBR (Office for Budget Responsibility), visar att Storbritanniens ekonomi växer långsammare än den skulle ha gjort om landet hade stannat kvar i EU. Det beror på flera faktorer:
- Minskad handel: Export och import med EU-länder har försvårats av tullar, gränskontroller och mer byråkrati. Särskilt små och medelstora företag har haft svårt att hantera det nya regelverket.
- Investeringar: Utländska direktinvesteringar har minskat, eftersom Storbritannien inte längre är en del av den inre marknaden. Många företag har flyttat verksamhet till Irland eller kontinenten.
- Arbetskraftsbrist: Med begränsad arbetskraftsinvandring har vissa branscher, som jordbruk, bygg och sjukvård, lidit av personalbrist.
Inflation och levnadskostnader
Brexit har också påverkat priserna. Importkostnader har ökat, särskilt för livsmedel, vilket lett till högre inflation. Kombinationen av pandemin, kriget i Ukraina och Brexit har skapat ett unikt kostnadstryck som drabbat vanliga hushåll hårt.
Har något blivit bättre?
Det finns vissa argument för att Storbritannien nu har större frihet att forma sin egen handelspolitik. Landet har skrivit nya handelsavtal med länder som Australien och Japan. Dock är dessa avtal små i jämförelse med den tidigare tillgången till EU:s inre marknad.
Vissa förespråkare menar också att Storbritannien återfått nationell suveränitet över lagstiftning och gränser. Men detta har hittills inte vägt upp för de ekonomiska nackdelarna.
Skulle något liknande fungera i Sverige?
Till skillnad från Storbritannien är Sverige djupt integrerat i EU:s inre marknad. En stor andel av Sveriges export går till andra EU-länder. Dessutom är många svenska jobb kopplade till europeiska handelsflöden, särskilt inom fordon, teknik och läkemedel.
Om Sverige skulle lämna EU – ibland kallat Swexit – är det troligt att den ekonomiska stabiliteten skulle påverkas negativt på flera sätt:
- Försvagat kreditbetyg: Internationella kreditinstitut kan sänka Sveriges kreditvärdighet vid ökad osäkerhet, vilket skulle göra det dyrare för staten, företag och privatpersoner att ta lån.
- Valutaförsvagning: Den svenska kronan skulle troligen tappa i värde, vilket ökar priser på importerade varor och driver upp inflationen.
- Räntechocker: För att motverka inflation eller kapitalflykt kan Riksbanken tvingas höja räntorna – vilket direkt påverkar bostadslån och konsumtionskrediter.
Vad säger svenska experter?
Flera svenska nationalekonomer, bland andra Lars Calmfors, har varnat för att ett svenskt EU-utträde skulle leda till ekonomisk instabilitet. Sveriges litenhet som ekonomi gör att vi vinner mycket på att vara del av ett större sammanhang.
Även Svenskt Näringsliv och LO har uttryckt oro för vilka effekter ett EU-utträde skulle få, särskilt för svensk exportindustri och arbetstillfällen.
Kan Sverige förhandla fram egna villkor?
Det är i teorin möjligt att Sverige, som Storbritannien, skulle kunna förhandla fram egna avtal. Men det kräver tid, resurser och ett gott förhandlingsläge – något som inte är garanterat. Storbritanniens exempel visar att sådana avtal ofta är mindre fördelaktiga än medlemskap i den inre marknaden.
Slutsats – en dyr frihet?
Brexit har hittills varit en ekonomisk bromskloss för Storbritannien. Tillväxten har stannat av, levnadskostnaderna har ökat, och landet har tappat inflytande på den europeiska scenen. Även om suveränitet kan ses som en vinst, verkar de ekonomiska förlusterna vara större.
För Sverige vore ett liknande steg ännu mer riskfyllt. Vår ekonomi är exportberoende, vi är en mindre aktör globalt, och vi har mycket att vinna på stabila, förutsägbara regler för handel och investeringar.
Ett utträde skulle inte bara påverka politiken, utan även hushållens ekonomi, företagens konkurrenskraft och statens lånemöjligheter. Att lämna EU må låta enkelt i teorin – men Brexit visar hur komplext och kostsamt det kan bli i praktiken.
FAQ – vanliga frågor om Brexit och dess påverkan
Behöver man visum för att resa till England efter Brexit?
Nej, svenska medborgare behöver inte visum för att resa till Storbritannien för kortare vistelser upp till 6 månader. Däremot måste man från och med april 2025 ansöka om en elektronisk reseauktorisation (ETA) innan avresa. Detta gäller för turism, affärsresor, korttidsstudier och transitering.
Vad är en ETA och hur ansöker man?
En ETA är ett digitalt resetillstånd som ger dig rätt att resa till Storbritannien. Du ansöker via en app eller på nätet och behöver ett giltigt pass, ett digitalt foto och en betalningsmetod. De flesta får svar inom några arbetsdagar.
Hur länge är en ETA giltig?
En ETA är giltig i två år eller tills ditt pass går ut, beroende på vad som inträffar först. Under giltighetstiden kan du resa in i Storbritannien flera gånger, men högst 6 månader per besök.
Är det några undantag från ETA-kravet?
Brittiska och irländska medborgare behöver inte en ETA. Inte heller personer som redan har ett giltigt brittiskt visum eller uppehållstillstånd i landet.
Vad händer om jag inte ansöker om en ETA innan resan?
Om du inte har en godkänd ETA kan du nekas ombordstigning på flyg, färja eller tåg till Storbritannien. Det är därför viktigt att ansöka i god tid innan avresa.
Hur påverkar Brexit möjligheten att arbeta eller studera i Storbritannien?
För att arbeta, studera eller stanna längre än 6 månader krävs nu ett särskilt visum. Det finns olika typer beroende på syftet med vistelsen, och varje visum har sina egna krav.
Hur har Brexit påverkat Storbritanniens ekonomi?
Ekonomin har påverkats negativt. Tillväxten har bromsats in, handel med EU har försvårats, investeringar har minskat och vissa sektorer har drabbats av arbetskraftsbrist. Dessutom har inflationen ökat.
Skulle ett liknande utträde fungera för Sverige?
Det är tveksamt. Sverige är starkt beroende av EU för export och ekonomisk stabilitet. Ett utträde skulle troligen leda till osäkerhet, försvagad krona, högre räntor och dyrare lån.